Igår
Igår var en ganska galen kväll. Fast å andra sidan, vilka dagar här är inte galna?
Förfesten var rolig med tokiga kortspel, men ett trevligt umgänge. Väl inne i stan mötte vi Cody, och Chris (det är vad den andra amerikanen heter), och umgicks med dem. Jag och Jasmine tappade bort de andra och det blev istället vi fyra som umgicks större delen av natten innan vi randomly och tokigt stötte på fler svenskar, svenskar som jag flög med från göteborg-barcelona-malaga efter att jag överraskat min mor.
De kände omedelbart igen mig, och jag dem. Tydligen hade de diskuterat och pratat med varandra "visst är hon svensk?" när vi satt på flygplatsen i Barcelona, men då jag var tvungen att ringa både till rumskompisar, till Juan mf så blev det många olika språk, och tydligen pratade jag "för bra engelska" för att vara svensk, samt "för bra spanska" för att vara svensk.
Det var vad de diskuterade på flygplatsen, jag minns bara att jag sneglade på dem och tänkte att "de är svenska".
Aningen tokigt att träffa de två, Benjamin och Sofia hette de.
Roligt var det.
Vi kände inte riktigt för att åka hem direkt heller så vi fyra (Jasmine, Cody, Chris och jag) så vi åkte hem till killarna och deras lägenhet och umgicks en stund, deras utsikt var otrolig ... hav-hav-hav. Och bättre upp, deras lägenhet var i stort sätt bara IKEA.
Jasmine började skratta åt mig ganska mycket när kom in i lägenheten och såg hur de hade samma fotölj som jag har hemma, jag satte mig i den och kröp upp och nästintill kramade stolen som ett litet lyckligt barn.
När sedan Cody och Chris såg min kärlek till stolen började även de gapflabba. "Yeah we know, everything is IKEA in here".
Så i drygt två timmar hemma hos pojkarna pratar vi om allt och inget, skrattar åt diverse tokiga saker och drack lite whisky till. Däremot var det bara jag och Cody som tyckte att det var gott, de andra failade lite.
Men vid halv sjutiden begav vi oss (jag och Jasmine) iväg hemmåt för att sova, jag ville inte direkt göra Stephanie orolig genom att inte dyka upp, hon skulle bli tokig ifall hon vaknade och jag inte var där.
Men kvällen/natten/morgonen var rolig, mest för att det var skönt att umgås med lite annat folk än vi som brukar gå ut tillsammans. Det kändes plötsligt som något nytt, trots att själva utgången och krogarna vi gick till var densamma.
Brukar ju bli att man hälsar på de man känner när de jobbar så :)

Slänger även med en bild ifrån förfesten :)
Observera att vi är fem svenskar på bilden (MAJORITET!!!!) och endast två små söta invånare från brasilien.
Förfesten var rolig med tokiga kortspel, men ett trevligt umgänge. Väl inne i stan mötte vi Cody, och Chris (det är vad den andra amerikanen heter), och umgicks med dem. Jag och Jasmine tappade bort de andra och det blev istället vi fyra som umgicks större delen av natten innan vi randomly och tokigt stötte på fler svenskar, svenskar som jag flög med från göteborg-barcelona-malaga efter att jag överraskat min mor.
De kände omedelbart igen mig, och jag dem. Tydligen hade de diskuterat och pratat med varandra "visst är hon svensk?" när vi satt på flygplatsen i Barcelona, men då jag var tvungen att ringa både till rumskompisar, till Juan mf så blev det många olika språk, och tydligen pratade jag "för bra engelska" för att vara svensk, samt "för bra spanska" för att vara svensk.
Det var vad de diskuterade på flygplatsen, jag minns bara att jag sneglade på dem och tänkte att "de är svenska".
Aningen tokigt att träffa de två, Benjamin och Sofia hette de.
Roligt var det.
Vi kände inte riktigt för att åka hem direkt heller så vi fyra (Jasmine, Cody, Chris och jag) så vi åkte hem till killarna och deras lägenhet och umgicks en stund, deras utsikt var otrolig ... hav-hav-hav. Och bättre upp, deras lägenhet var i stort sätt bara IKEA.
Jasmine började skratta åt mig ganska mycket när kom in i lägenheten och såg hur de hade samma fotölj som jag har hemma, jag satte mig i den och kröp upp och nästintill kramade stolen som ett litet lyckligt barn.
När sedan Cody och Chris såg min kärlek till stolen började även de gapflabba. "Yeah we know, everything is IKEA in here".
Så i drygt två timmar hemma hos pojkarna pratar vi om allt och inget, skrattar åt diverse tokiga saker och drack lite whisky till. Däremot var det bara jag och Cody som tyckte att det var gott, de andra failade lite.
Men vid halv sjutiden begav vi oss (jag och Jasmine) iväg hemmåt för att sova, jag ville inte direkt göra Stephanie orolig genom att inte dyka upp, hon skulle bli tokig ifall hon vaknade och jag inte var där.
Men kvällen/natten/morgonen var rolig, mest för att det var skönt att umgås med lite annat folk än vi som brukar gå ut tillsammans. Det kändes plötsligt som något nytt, trots att själva utgången och krogarna vi gick till var densamma.
Brukar ju bli att man hälsar på de man känner när de jobbar så :)

Slänger även med en bild ifrån förfesten :)
Observera att vi är fem svenskar på bilden (MAJORITET!!!!) och endast två små söta invånare från brasilien.
En av två bilder som får mig att le

En av två bilder som får mig att le,
denna kvällen var verkligen grym.