Nej.

Snälla kan du sluta hålla på?
Jag undrar innerligt ifall du kan sluta dra in mig i ditt liv med allt var det innebär för oss båda. Du hade ju inte direkt behövt berätta det för mig, och du hade verkligen inte behövt dra upp det för mig.
Det absolut vidrigaste just nu är dock att du sökt upp mig idag utan att jag bett dig, eller ens tillåtit dig. Vad du gjort är vedervärdigt och jag vill inte ha med dig att göra, och jag önskar att du kunde förstå det. Innerligt önskar jag att du gjorde det.
Kanske gör du det och ignorerar det? Vad vet jag? Jag försöker att inte bry mig, försöker att inte ta åt mig och vill verkligen inte göra det, speciellt inte i nuläget men du gör det svårt.
Just nu gör du det iofs svårt att vilja andas. Och jag avskyr att du får mig att känna såhär. Jag avskyr att du lyckats med vad du sa att du en dag skulle göra.
Du har lyckats och jag har misslyckats. Inte för att det spelar någon större roll för mig just nu, det är väl bara ännu en grej som bryter ut och ska förjävliga den redan gråregniga vardagen.
Försöka terrorisera min själ och mitt välbefinnande. Inte för att det finns så mkt att att terrorisera längre då det mesta redan är raserat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0