Så snart beger jag mig emot flygplatsen.
Om 50 minuter lämnar jag min villa bakom mig.
Galet.
Jag flyger 09:55, och med mellantid i Paris och allt så kommer jag till Sverige drygt 12 timmar senare. Jag kommer att vara totaltdöd då.
Jag har inte sovigt inatt, men ska försöka sova lite på flyget. I Paris blir det stress, så jag får se vad jag hinner med faktiskt. Och ifall de låter mig gå ut från flygplatsen är väl också en viktig del. Hm?
Betalningen av övervikt ska tas hand om, mkt pengar men det är det värt.
Jag hoppas de tillåter mig ta med allt jag har. Men även det, vi får väl se.
Just nu dricker jag coca cola ur ett literglas och ler, samtidigt som jag gråter lite.
Jag försöker hålla mig stark tills dess att jag kommer till Sverige. Får se ifall jag lyckas.
Också måste jag flyga, något jag inte tycker om alls. Usch. Jag hoppas att det går bra, det vet man aldrig. Därför tänkte jag också skriva "jag älskar er" till mina vänner och min familj här.
Ska försöka skicka ett sms till min moder (som jag ALLTID gör när jag flyger), men är rädd att jag inte har pengar på telefonen. Detta gör mig orolig. VAD GÖR JAG DÅ?!
Anyways, jag måste packa ner datorn också. Snart börjar resan mot kylan.
Idag (tekniskt sätt igår dock) var det nog kanske 25 grader och härligt solsken så lunchen jag arrangerade var helt fantastisk. Myspysväder.
Även om skuggan var aningen kall.
Jösses jag är inte redo på långa vägar att åka till Sverige och dess kyla. Tänkte be om ursäkt redan innan också för mitt OTROLIGT DÅLIGA SPRÅK.
Det liknar när jag kom hem från USA, och jag skojjar inte.
Illa är det.

Jag gjorde bra ifrån mig på min tenta.
Kanske inte så mkt som jag hoppats på när jag väl såg det då de få men ändå gjorda fel gjorde mig arg.
Valé.
Jag är väl nöjd ändå. Haha.

Jag behöver inte säga mkt mer idag än att;
Jag är kär.

Jag vet inte vilken av följande från rubriken som passar bäst in på mig just nu.
Jag är glad (jag har skrivit färdigt tentan idag!), jag är arg för att allt inte satt som det skulle, jag är lättad över att min lärare sa att jag på mitt muntliga prov fått högsta betyg, jag är både trött och utmattad för det tagit så mycket energi på mig, inte minst nu inatt då jag drömt mardrömmar om grammatik, om felsteg, nästintill vaknat med tårar i ögonen av både ledsamhet och frustration.

Lärarna tittade på mig imorse, alla önskade mig lycka till. Ville pussa på mig, krama mig, prata med mig.
Efteråt ville de alla veta hur det gått, svaret får jag imorgon. Då kommer domedagen.
Dessutom frågade alla lärare om morgondagen och lunchen som jag planerat in.
Som jag arrangerar tillsammans med Concha (min lärare). Sött, gulligt, roligt.
Hon ringde Rafa igår och han kommer imorgon. Mihihihi :) Jag är glad.
Nu ska jag bara fundera på vad jag ska skriva till mina lärare för morgondagen och de presenter jag ska ge dem. Mihihi. Roligt <3

Jag har fullt mina lungor med skratt, skratt som nästintill övergått till tårar.
Jag har haft muntligt prov, suttit i solen, druckit vitt vin, cyklat för första gången iår, bränt rumpan efter att ha blivit skjutsat på vad som var den roligare cykelturen i mitt liv.
Har umgåtts med Shef och Ali som typ är så söta så man smälter. De är de två jag kommer att ha svårast att säga hejdå till. Inte med tårar på utsidan, men sannerligen på insidan.
Jag måste även studera en del nu då morgondagen voy a escribir el exam muy fuerte. Jag är lite rädd, eller jag är livädd.
Men jag vet vart jag är påväg, jag vet vad jag ska göra ... nu är det bara att lyckas, eller faila jag vet inte vilket. Hm. Whatever.
Jag ska plugga, dricka lite juice och flina åt dagen.
Jag har haft hysteriskt roligt större delen av dagen faktiskt.
Inte minst när Rutger och jag gick och handlade. Den upplevelsen var hysterisk när han bara gick förbi varor snabbt som kan bara slängde ner i vagnen medan han fortsatte att gå.
Det får mig bara att skratta i tanken på det hela.
Jaja, tengo que estudiar un poco más ahora.

Så har jag haft mitt muntliga prov idag.
Jag har pratat så mkt spanska i olika former att jag nu har ont i huvudet, ont i tungan och ont i halsen.
På fredag får jag reda på resultatet.
Vi får se då.
Nu ska jag börja studera igen för jag har fortfarande en del kvar för morgondagen.
Ska förhopningsvis träffa Ali och Shef ikväll men får väl se om man får svar. Och ifall jag hinner dit ikväll också för den delen. Har för mkt saker att göra denna dag. Damn it.

Jag försökta sova vid ett.
Jag somnade nog vid fem.
Om drygt en kvart börjar mitt muntliga prov, och tro det eller ej men det känns okej. Trots mardrömmar, dålig sömn, ont i kroppen, hungirg och allt därtill.
Jag klagar inte. Det kommer att g fomfomt-

Sådärja, nu känner jag att jag studerat nog för idag.
Imorgon måste jag studera ännu mer, samt packa färdigt min resväska för hemfärden. Lyssna på föreläsningar, börja grupparbetet, samt så måste jag planera mina korta timmar i Paris.
Jag känner mig helt matt nu och vill helst bara sova men jag måste läsa egenom sakerna en gång till, läsa lite i min andra bok, samt lite i min tredje.
Dumt att jag också vill se Revolutionary Road med Kate Winslet och Leonardo DiCaprio. Men det får vänta, viktigare saker på g som måste göras. (Inte borde göras alltså, utan måste göras.)
Yeye. Borsta tänderna först ! Tjos. Godnatt.

Fina uttryck jag har på svenska.
Men om det vore möjligt så vore jag där strax. Jag har studerat i drygt sex timmar om man räknar in alla pauser jag tagit.
Jag känner mig ändå inte redo för min första del av tentan imorgon.
Muntligt prov i fyra timmar.
Olika tal och olika teman,
i olika tempusformer, alla måste sitta perfekt.
Just nu sitter de väl ... sådär.
Konjuktiv typ, hallå skjut mig nu?
Något vi aldrig använder i svenskan, något jag inte ens förstår i svenskan. Nu har jag dock insett att jag kan några av de ord som böjs i svenskan i konjuktiv, men alla de är av "gammalt" språk, typ;
"Bevare mig väl"
"Det vette katten"
"Jag ska banne mig"
eller min, från en kär film
"Länge leve kung Rikard"

Hur förklarar man dessa böjningar i svenskan?
Bevara? Blir bevare, Veta blir vette, leva blir leve. Hmm. Det funkar inte riktigt i mitt huvud.
Franskan har det också, spanskan också.
Jag avskyr det.
Det är lätt att förstå orden och såntdär då de är liknande till de "vanliga" orden, men att veta när man ska använda och prata med dessa ord ... öherhm. yeah righty.

Spännande att komma hem ifrån skolan och finna en äldre man liggandes på golvet i mitt sovrum(?!)
Efter att ha klagat till min hyresvärd sedan min inflytt hit om att "golvet är trasigt" lyssnades på när? Jo, min sista vecka i detta hus.
Gött. Jag är inte riktigt förtjust i min hyresvärd.
Efter att ha haft skadade fötter en längre tid pga av mitt golv fixar han det nu. NU?! ÅH.
Irriterande.
Bara för det så ska jag rista in mitt namn i det nylagda golvet.
Alltså, inte mkt, bara i cementet.. höhö.
Sedan påbörjar jag mina studier, de jag inte kommer att lämna idag.
Helvetestentan börjar imorgon. Jag ska vara redo. Jag ska äga. Sådetså.

Jag vill också kunna sova som alla andra såhärdags på dygnet ...:/

Jag var illa tvungen.
Jag såg filmen Changeling idag och återigen har Clintan gjort mig imponerad.
Fin film, okej ... tragisk film också i och för sig. Väldigt hemsk och djup film därtil. Men när jag säger fin menar jag inte fin som i en gullig historia, jag menar snarare fina landskap, bra klippningar, bra scenografi, bra kläder men framförallt bra val av skådespelare.
John Malcovich och Angelina Jolie gjorde ju båda bra ifrån sig. Roligt att se fröken Jolie spela något annat än de vanliga rollerna hon brukar spela  "angelina är snygg därför låter vi alla se det på film också".
Clintan drar fram det rätta ur sina skådespelare och deras agerande for sure, och härligt var det att se att Jolie faktiskt kan spela olika karaktärer, och Mrs Collins spelar hon bra också.
Tycker fortfarande att Winslet spelade och gjorde rollen i The Reader mkt bättre än var Jolie's roll i Changeling, men från perspektivet endast på Jolie är det klart den bästa rollen jag sett henne spela. Tror jag iaf.
Bra film, gripande film.
Me gusta mucho :)


Har förövrigt försökt packa en del idag, det har gått sådär.
Jag har mest börjat gråta, sjunkit ihop på sängen och slagit händerna till ansiktet. Jaja, hejdå har väl aldrig varit min starka sida.
Igår när vi hade grillningen kom Ali upp till mig kramade om mig och sade:

"Det är du och jag kvar från när du kom nu. Alla andra du lärt känna har stuckit, se dig omkring, ingen vet vilka som suttit på dina stolar i köket, ingen vet vad som försiggått i detta huset mer än vi, och de som nu är här kommer aldrig få veta det heller, för de delade inte den upplevelsen, men även när du åker går historien vidare och när även jag flyttar ifrån Spanien kommer ingen att ens veta om att det var du och jag som satt här från början"

Huh.
Jag saknar Juanes också.
Jag lyckades knappt sova inatt utan låg och vred mig, frös och hade ont i magen huvud och ah ... istort sätt överallt.
Ehrm... Ohwell.
Jag ska försöka lyssna på lite mer musik, packa lite mer och sedan plugga vidare.
Förstå hur mkt jag studerat idag. Helt stört. Usch.
Mitt huvud sprängs snart.

Ja, innan jag ska börja studera måte jag hinna skriva något (och ja, jag ska typ studera hela dagen idag).
Häromdagen satt jag och min granne hemma hos mig och tittade på film tillsammans.
Good news travels fast som man brukar säga och han såg att lampan i mitt rum var tänt sent på kvällen, gick då ut och ringde på och frågade mig ifall jag ville ha sällskap.
Så förutom att dricka massa te, sitta och prata, skratta, tittade vi på film. (Och nej, att göra detta, sitta och dricka massa te är inte typiskt spanskt nej... men ändå)
The reader.
Tänkte bara säga att det är en grymt bra film. Med en utav mina favoitskådisar nämligen Kate Winslet. Snacka om att ha skaffat fram en grymt bra spelad karaktär. Wowie. Tjenamors.
Inte konstigt att hon är oscarsnominerad för den rollen precis. Nu har jag inte hunnit se de andra filmerna där de andra damerna; Angelina Jolie, Anne Hathaway, Melissa Leo, och Meryl Steep medverkar i så jag ska väl inte säga att jag tycker att fröken Winslet ska vinna, för en sådan bedömning kan jag ju inte göra.
Jag är däremot väldigt intresserad av att se hur Jolie spelar i Changeling, då jag oftast tycker om Clintans filmer. De brukar vara vackra, välgjorda och ... och så har jag tappat ordet på svenska. Igen. Damn it. Pero entonces ... minnas gör man Million Dollar Baby, tacka veta att Clintan är duktig på att skapa "the best picture". Däremot vet jag väl inte de gamla filmerna han medverat och endast agerat i. Haha, och jag har nog ingen som helst rätt att ens skriva smeknamnet Clintan för en så känd person. Förlåt mig, Clint Eastwood.
Men oj. Håhå.
Ohwell, i gotta go ... dance around in my room, sining in spanish, packing my bags and yes. Study study study.
Nos hablamos

Med muskelvärk, ont i magen och huvudet kan man nästan tro att jag är bakfull.
Sådant är givetvis inte fallet, jag är bara allmänt mörbultad.
Najs.
Idag ska jag studera hela dagen, läsa och packa min resväska.
För att inte tala om all den diska jag har att diska från gårdagsens grillning som vi hade här, med drygt 15 pers. Yeeeeey.
Jag längtar inte. Jag borde ta en bild på vårat kök, det är inte fint.

I Spanien tycker jag att det är otroligt underhållande att promenera i regnet, mest när det är sol som sedan går över till regn iaf, Malagener kan inte hantera det, de vet inte vad de ska göra när regnet dyker upp.
Antar att det är på grund av att vi sällan har regn här, så fort regnet dyker upp springer alla och köper ett paraply i ren hysteri och bilarna kan knappt köra på vägarna.
Då kan ni ju tänka er hur det blir när snön dyker upp? Även om  den inte finns i Malaga så finns den i Granada och i närheten, Andaluser har ingen aning om hur de ska hantera det dock, med inga dubbtäck eller ens medvetandet om att snö eller regn inte är farligt om man åtminstonde saktar ner.
Jag finner det underhållande. Sedan tutar de överallt också.
Spansk trafik får mig att skratta. Eller bli rädd det beror på hur man ser det I guess.
Det mest irriterande är väl kanske när man ska gå över ett övergångsställe, om det inte är i innerstan för då har de söta gröna figurer som rör på sig, samt nedräknande siffror tills att det bli rött, är det rött är det bara en röd gubbe och nedräknande siffror.
MEN, ute i förorterna eller endast kanske fem minuter från innerstan finns de trafikljusen som är gröna, när de börjar blinka så vet man ju att snart blir det röd gubbe. I Sverige skyndar man sig och vet att man ändå kan gå över när det blinkar men i Spanien skulle jag och antagligen ingen annan heller ens försöka springa över vägen med den blinkade gröna gubben framför sig, för endast två sekunder efter att det slår om till röd gubbe får bilarna grönt.
Någonting jag inte visste när jag först kom hit, så mitt på den mest upptagna gatan, mitt i stan bland alla bussar dessutom gick jag över den fyra filiga vägen trots att det blinkade grönt, för det är ju normalt ?
Upptäckte när jag var i mitten av gatan och det blev rött, dvs stående i korsande trafik och bilarna fick grönt.  Jag kan inte ens beskriva hur den känslan var, men ni kan ju tänka er själva.
Dessutom kör de emot röd gubbe hela tiden, iaf när det bara är ett "vanligt" övergångsställe.

Oftast blinkar det orange när man gående får gå över och bilarna har förbud, finns de ingen gående får de givetvis köra, men även när det är rött kör bilarna, ibland även när det passerar gångtrafikanter.
Mest irriterande är ju när bilar får rött och gångtrafikanter får grönt för då finns det grymt många bilar som bara rusar i full fart förbi ändå för att de inte orkar vänta och sakta ner, lagom roligt då det är samma som bilisterna får när våran gröna gubbe blir röd, bilisterna får rött och två sekunder senare får vi grönt att gå.
Det riktigt märkliga är hur rondellerna fungerar, då man ibland i rondellen måste visa företräde och stanna för andra.
Det tog ett tag att lära sig allt, typ kanske en månad men ändå. Haha. En annan grej med Spanien och dess trafik, poliser stoppar en aldrig för att kolla på färdbevis eller körkort.
Enda gången en polis kanske stoppar dig är ifall du kör på tok för fort på motorvägen, eventuellt kör åt fel håll i innerstan eller liknande, då ger de dig en ... oj nu har jag tokglömt ordet på svenska också. Multa heter det på spanska, men ni förstår nog vad jag menar?

Kanske man skulle berätta något kulturellt skillnadsaktigt om Spanien vs Sverige?
Jag kör på en ynka grej,
knark, eftersom det tycks ha hamnat i centrum för denna veckan.
Med överdoser, plantor och vad nu helst det kan vara jag stött på.

I Spanien är det lagligt att ha en marijuana planta i sitt hushåll, men det finns ju speciella regler för hur stora de får vara och sådant, något jag faktiskt inte håller riktig koll på.
Också får man röka marijuana i sitt hem, ostört så att ingen ser en, detta är som lag dock olagligt men åtminstonde i Andalusien säger till och med att poliserna (som jag pratat med) att detta är okej. Som en inofficiell lag är det alltså lagligt, men för information till andra länder är det alltså olagligt (men för spanjorerna själva lagligt till tusen typ).
Dock kan jag ju säga som så att det inte hindrat mig från att sitta på stranden på sommaren och se folk röka runt omkring mig, mumsig haschlukt jo jag tackar jag.
För någon månad sedan när jag tog en mediterande promenad gick jag på trottoaren och såg en man i sin bil röka en joint också. Hmm, då blev jag lite väl tveksam kanske.
Detta var dock det enda fallet jag sett och bevittnat så man får väl hoppas att han också var den enda. Även om antagligen så ej är fallet.

Annars är det som "vardagligt" att rulla joints på matbordet, oberoende på vilka man umgås med. Nu har jag ju inte sett några barn när detta pågått så jag antar att det dock inte går för sig.
Men bland ungdomar och vuxna är detta dock fullt normalt.
Fick kommentaren av en gammal rumskompis att "Om jag fixar maten så fixar du jointen okej?", komiskt nog reagerade jag knappt på händelsen försen månader efteråt. Detta är inte normalt agerande enligt mig.
För mig är det numera en vana att se det, vara omkring det och känna lukten nästintill överallt.
Det jag dock sagt är att om folk ska hålla på att röka på i min närhet, så får de faktiskt ta och röka utomhus. I enstaka fall då det är kyligt och kallt ute kan jag låta mina vänner röka eventuellt en cigarett inomhus men aldrig något mer, absolut aldrig.
Som om jag skulle vilja ha den lukten i mitt hus, bli förknippad med att i mitt boende försiggår märkliga ting? No thanks.
Jag accepterar alla andra för att göra vad de vill sålänge ingen försöker lägga något grupptryck på mig, eller tvinga mig till någonting jag inte vill.

Kata och jag på Casanova. Hm.
Klubben där jag nog är lokalkänd numera. Får väl hoppas att folk har glömt mig idag, även om det också var det första Juanes pratade om när han kom hem inatt. Goshie.
Min mamma hade varit stolt om hon sett det. Hon hade kommenterat det, jag hade blivit arg på henne och skällt på henne. Precis densamma gjorde jag med Juanes. Haha.

Jag är inte speciellt trött idag,
det är konstigt, men jaja ... det funkar galant ändå skulle jag väl säg.
Jag måste verkligen, alltså verkligen studera idag och funderar på att gå ner till stranden och göra detta, men jag är inte säker.
Min hjärna är typ spansk till fullo och jag finner problem, stora problem med att skriva på svenska och ibland även på engelska.

Inatt drömde jag på spanska, om min familj i Sverige.
Inte visste jag att min familj hade börjat prata flytande Andalusisk spanska? What a surprise.
Det var roligt att få uppleva det, även om endast i slutet av min vistelse här.
Jaja.

Det är halvmolnigt ute, och det blåser, jag anar att det är kallt.
Igår var det helt okej dock ! Kanske 16-18 grader på kvällen/natten. Man kunde ju nästan gå i t-shirt!
Usch också att man måste gå och handla mat.
Jag har ingen lust.
Inte till att studera heller.
Men men, måste man så måste man.
Y yo, tengo que.

Hur mkt kan man skratta på en kväll?
Herrejösses jag tror jag faller samman av rolighet. Goshie.
Någon av de absolut sjukaste/roligaste/mest hysteriska kvällarna jag varit med om.
Berättade för Snuff och My om en specifik händelse (den mest sjuka) från denna kvällen/natten och med sjukt många frågetecken på msn rutan skriver Snuff: "Och du var inte full??????????"
Haha, nej.
Jag är lagom tokig utan alkohol.
My skrev massvis med HAHAHA, ja. Beskriver ju reaktionen från andra, men ack vad det inte beskriver det jag varit med om ikväll. Hysteriskt och ack så roligt.
Nu kommer Juanes hit också då han har vart ute med sina vänner ikväll. Han vet och har hört allt jag gjort ikväll, allt från att ha blivit uppbjuden av en märklig salsaman på 45 bast, dansat med en väldigt full gammal tävlingsdansare och fått hela klubben att glo på mig, seriöst hela klubben, dansandet på gatan med de två männen som sedan blev drygt 12 pers till, samt om mötet inne på shamrock, eller detaljer om det ännu senare.
Haha. Kul att Juanes visade sig vara på den klubben där alla stirrat på mig, men jag var så snabb med att fly ut innan han hann få tag på mig. Dock ringde han mig sekunder senare och skrek, skrattade och sade att "alla är superimpade på dig, varför stack du? alla ville ju dansa med dig?", kanske just därför hördudu?
Höhö. Jaja.
Jag ska sova.
Godnatt :)

Charmigt,
jag har absolut ingenting att skriva om.
Verkligen ingenting.
Eller för mkt, jag vet inte säkert.
Jag har en hel del att göra idag i vilket fall, studera, laga mat till männen på pokerkvällen och dansa salsa.
Det är fredag, det kan väl inte bli annat än bra ?

Mitt huvud sprängs snart,
det är totalkaos inombords med allt det senaste som hänt, vad som kommer att ske och även det jag inte ens vet om.
Folk som tar livet av sig "huller om buller" (ursäkta skrivningen), folk som blir arga för ingenting, folk som sviker varandra, eller vad som just nu är mest inne i centrum, det triangeldramat som har uppstått emellan min chef, hennes man och min pojkvän. Antar att det blir ett fyrkantigt drama då jag också är involverad.
Jag är orsaken till hela alltet, utan att ens veta om det. När jag väl insåg vad som hände slet jag mig därifrån ringde chefen och bad att få träffa henne ... när jag träffade henne dagen efter sade jag upp mig. Min chef trodde inte på mig och mina elever grät.

Dagen efter dog johanna i en överdos. Då ringde min chef igen och ville absolut att jag skulle fortsätta jobba med mina små elever, men ej med hennes man.
När min pojkvän fick reda på hela händelsen verkade han först likgiltig men idag fick jag reda på att han besökt maken och de hade börjat bråka extremt. Använt våld och grejer och dessförefter hade jag mitt allra första gräl med min pojkvän. Kul, jag är inte den typen som bråkar, hatar eller ens irriterar mig på saker. Men jag blev besviken på hans lögn, på att han gått emot det han lovat att inte göra, och också därtill använt sig av våld i processen, något han vet att jag avskyr.
Nu har också min chef ansökt om skilsmässa och hon tar med sig barnen hem till Sverige, hon vill att vi ska fortsätta hålla kontakten, hon vill att jag ska följa med till hennes advokat.
Min pojkvän vill att jag håller mig utanför och det vill jag helst också, men då jag känner att om min chef ber mig om något så ställer jag upp, det är ju det minsta jag kan göra.

Efter att jag skrivit min helvetestenta nästa vecka, arrangerar jag en middag för hela skolan och dess lärare, min rumskompis och jag annordnar en avskedsfest i min ära, jag packar mina resväskor, tar (förhoppningsvis) en dag i Paris på lördagen innan jag kommer till Sverige.
Väl i Sverige umgås jag med mina föräldrar och min bror (som det ser ut nu) för att fira min faders födelsedag, också tillsammans med vänner till familjen. Vi dansar och umgås, pratar svenska(?!), innan jag och min bror (också förhoppningsvis) beger oss till Wintergate för att möta upp med några utav mina vänner. Tex några jag saknar grymt mkt, My, Oscar, Jenny, Jonatan och Jonas. Mest kärt återseende blir nog Oscar ... eller Jonas. För de två var det sjukt längesedan jag träffade.
Veckan därefter att jag kommit ska jag gå på teater, börja nya kurser samt justera mig i "Sverige-livet" igen. Den som är intresserad av att se fässbergstreornas slutproduktion den veckan är ju välkommen att joina. Jag har lovat Sara att titta. Henne saknar jag också. Likaså saknar jag (med risk för att stava fel) Eleonor. Annars är ju personer som Niklas och Gustav folk jag saknar. Eller om man ska vara riktigt specifik, Erika, flickan i norr.
Dvs jag måste göra min första visit i Umeå för att hälsa på henne. Det ska bli mkt givande.
Också är jag nyfiken på vart Ida och Miki finns i nuläget. Vart de finns och vad de gör?
Väldigt mycket att se fram emot är dock att Stephanie kommer till Göteborg i februari för att besöka mig. Tjejen som just nu studerar svenska, och är riktigt duktig. Orättvist att en del människor har superhjärnor för språk. Den som vill kan ju joina och låta henne öva på att prata svenska ... hihi.
Annars att se fram emot är att hela familjen Vivaldi-Gonzales flyttar tillbaka till Sverige igen. (Julias familj dvs för er som inte har kollen) Även om så att de numera kommer att bli skåningsbor och att det tvingar mig att börja hänga därnere när jag ska umgås med dem.
Men vem gillar väl inte platta lilla skåne så säg?

Det är mkt att se fram emot, men ack så mkt att inte se fram emot också. Massa måsten.
Men ... aja. All good things comes to an end, I guess. Likaså har alla slut en början, det beror väl på hur man vill se det....



Absolut bäst idag var dock att min mamma ringde. <3<3<3
Då sken verkligen hela min dag upp, verkligen. Hon är bäst. Seriöst.
Likaså när jag stötte på Ali i mataffären och blev fast pratande med honom jättelänge, vi vandrade runt i affären, hamnade utanför pratandes ett långt-långt tag.
Honom vill jag verkligen inte säga hejdå till. Verkligen verkligen inte säga hejdå till...

Snacka om najs,
jag ska försöka isolera mig totalt och bara råplugga den sista veckan nu.
Fick precis reda på vad som kommer att komma på min sluttenta och låt mig säga som så ... det ser inte roligt ut.
Alltså nej. Det är knappt realistiskt hur mycket jag ska behöva göra.
Först skriva min tenta på fyra timmar,
sedan ha muntligt prov i två timmar, (eller mer)
ha ännu tre timmar för att skriva en uppsats,
för att inte tala om att jag ska ha hörförståelse i en och en halv timma.
Tur att jag inte har allt på samma dag.
Men jag ser inte fram emot nästa vecka.

Idag blev jag väckt av min telefon som ringde.
Igår när jag skulle kolla mitt bankkonto glömde jag mitt svenska simkort i och fick ett väckande telefonsamtal imorse.
Större delen av dagen har jag grubblat på ifall jag ska ta bort numret, jag har fingrat på min mobil och funderat på att ringa till telefonen för att se om den är på, se om den fungerar och mest av allt, se ifall någon svarar.
Dock har jag inte gjort det, personen som svarar skulle nog vara pojkvännen och hans telefon har jag redan försökt att ringa hundratusen gånger.
Lämnat meddelanden på telefonsvararen så många gånger att jag nu inte har några pengar kvar på min egen telefon.
Nu svarar jag inte när folk ringer, så ring inte snälla, jag svarar inte sålänge det inte är Anton, som ringer.
En vän, lilla Johanna, som jag brukar kalla henne, tjejen jag träffade på ett teaterläger för jättejätte längesedan, tjejen jag planerade att träffa nu när jag kom till Sverige efter att hon slängt iväg ett sms till mig och skrivit:

"Jag saknar dig Jennifer, vi har ju verkligen inte setts på evigheter! När kommer du hem ifrån Spanien? Du måste höra av dig då, för vi måste ju umgås ... jag har visioner! Du kommer bli avundssjuk när du hör dom! Tusentals pussar!"

Imorse hittades hon död av sin pojkvän Anton.
För att göra förklaringen kort och enkel, så kan jag ju tillägga kommententaren, jag avskyr droger så kan ni nog dra slutsatsen själv vad som hänt.
När jag kommer hem har jag alltså inte bara studier framför mig, dans, jobb ... nej det är även en begravning som måste gås på.
Jag vet inte. Jag är lite splittrad just nu, liksom ett ganska så stort antal andra personer. Lilla Johanna, nyfyllda 18 bast. Varför?

Jösses amalia.
Min karl har köpt doftljus till mig. Någonting är fel. Han är säkert hemligt gay.
Tragiskt att inte fått veta det tidigare i sådant fall, varför vara tillsammans med en kvinna ifall man föredrar män.
Fast varför har jag fördommar om homosexuella(?) ... det har jag egentligen inte, jag retar honom bara för att hans kompisar sa exakt samma sak till honom när han köpt dem till mig.
Otroligt gulligt i vilket fall.

Jag måste gå till skolan,
eller ja, vem måste inte gå till skolan i och för sig? Heh.
Jag kan inte låta bli att le över att jag är yngst i min klass, återigen.
Under hösten var jag medel men nu är jag back till att var ung igen. Haha!

Jag är glad också över en helt annan sak.
Stephanie kommer till Sverige och hälsar på den 10de Februari!!
Jag har hälsat på henne i Barcelona hon hälsar på mig i Göteborg. Jotack, det kan ju knappast bli bättre. :)
Dvs får jag introducera henne för mina föräldrar som hon missade precis här i Malaga då hon flyttade till Barcelona endast dagarna innan de gjorde sitt besök.
Kan ju glädjas av att modern min får prata lite tyska. Den tyskan som, låt mig kvotera Stephanie pratar felfritt, med en väldigt tysk dialekt och ingen hade kunnat tro att hon inte brukade tala språket.
Oops, jag msåte springa nu dock! annars kommer jag försent!

har jag pratat spanska.
Mitt huvud är mixtrat och konstigt.
Svenska och engelska är konstigt måste jag erkänna. Hum.

Har gjort mycket, pratat, ätit, promenerat, vart på universitetet. Ja massa.
Kom hem, gick till skolan (vårt internet har dött), och ska snart hem och plugga mer.
Dagen har vart fin och bra. Jag gillade den.
Jag skulle egentligen haft middag med min spansk/svenska familj (som jag ska skriva och berätta om så snart jag finner tid!), som jag jobbar för då jag också umgicks med dem igår, eller ja, fadern och barnen. Jag sa dock till dem idag att jag inte har tid att äta middag med dem då jag måste studera, och måste förbereda morgondagens lektion i svenska för fadern då jag endast har lektion med honom imorgon.
Hihi. jaja. Jag måste springa iväg nu och studera. Hehe. Yeah.

Tudeludels.
Tio i tolv är klockan också ... yey. Idag ska jag läsa och studera ... ute i solen. Det är bestämt. Jag tänkte att jag kanske skulle gå till stranden och sätta mig. Alldeles vid vattnet.
Ta med mig lite vatten och gå.
Ikväll (förhoppningsvis) ska jag och Ali titta på fotboll, men vi får väl se ... :)
Jaja, jag måste iaf röra på mig nuw...hihi.

Man måste ju ta vara på den lilla solen man har, för i Sverige lär det ju knappast vara någon :/

Idag har jag gjort så mycket, fast egentligen inte om man väl tänker efter.
Jag gick upp ganska tidigt då jag skulle jobba på morgonen, gjorde så och kom hem. Drack lite juice och tog en bit bröd.
Gick till stranden, eller cohiba närmare bestämt med min bok och block och började läsa.
När jag väl satt där hann både Kata komma förbi och även Sjef. Först när klockan var tre insåg jag att jag suttit och läst i ungefär tre timmar och begav mig vidare promenerande bredvid havet.
Hittade mig en plats och pluggade lite. Lyssnade på musik.
Sedan gick jag hem.

Insåg att jag var hungrig och lagade mat. Det mest svenska jag någonsin kunde komma på.
Hemmagjorda svenska hederliga köttbullar, kokt potatis, samt kokta morötter, broccoli och blomkol.
Jösses amalia. Det är ju nästan att man skäms.
Tur att ingen såg mig... haha.



Efter maten blev jag uttråkad, jag visste att Juan jobbade så honom kunde jag inte störa. Manuel likaså, och även Fransisco jobbade så hopp. Kul tänkte jag.
Jag bestämde mig för att ta ännu en promenad vid vattnet, till stan. Tänkte att jag skulle gå hela vägen till katedralen för att kolla när mässan skulle vara imorgon söndag.
Ditvägen är en härlig timme, det var en härlig timme och jag kan stöta ihop med Kata igen. Komiskt.
Träffade lite roliga typer på vägen också ... but that's a different story.
Gick till katedralen, eller kyrkan eller vad man nu vill säga  men hittade inga tider.
Istället fann jag mig be rosenkransen med några nunnor och en massa äldre personer.
Sedan började en mässa. Bra tänkte jag, då kan jag ju vara här nu så behöver jag ju faktiskt inte gå imorgon.
Dock så ... när jag gick hemifrån tänkte jag ju inte på att ta med mig någonting mer än min mp3 spelare och mina nycklar. Plus ett par solglasögon så när väl insamlingsdelen av mässan kom ville jag inte vara en snåljååååp som inte vill dela med sig så jag smög mig ut ur kyrkan och gick alltså inte på hela mässan.
Så för att göra upp detta måste jag ju gå imorgon. Och eftersom det är fest ikväll igen kanske jag borde gå imorgonkväll till kyrkan istället för morgonen?
Hähä. Nu kollar jag på Barcelona - Deportivo matchen på tv. I halvlek ska jag duscha. 21:30 kommer folk hit så ska jag visa vägen till partyt då de andra personerna aldrig varit i Natalie's lägenhet (Nikitas gamla).

Folk kommer nog tjata på mig att gå ut ikväll men får se ifall jag orkar.
Jag och Kata har i allafall bestämt att går vi ut, kommer vi inte att vara ute länge utan åker hem tillsammans... :) gillart...

11:45

Skumt.
Igår fick jag prata mycket svenska, först med min mor som ringer och säger
"Din syster är sjuk ... så jag vill höra åtminstonde någon posivitet idag"
Jag var glad att jag kunde ge henne lite positivitet.
För trots att Lisa åkte igår var igår en bra dag.

Gick på en drygt två timmars promenad, det var härligt men tyvärr var det molnigt ute. Tacka vet jag att det är sol ute nu (ska snart ner och sätta mig vid Cohiba och läsa i solen...)

Igår var det party här också, ganska chill sådant. Folk var inte sådär överdrivet fulla utan mestadels satt vi bara och pratade, när folk sedan drog in till stan stannade jag kvar med några söta filurer i huset innan de gick, då det amerikanska besöket Kelsie skulle åka vidare till Frankrike nu på morgonen.
När folk stack möblerade jag vardagsrummet också så när Rutger och hans holländska crew kom hem fick jag ju gå ner och prata med dem, säga att jag var uttråkad och att det nu måste se ut såhär ett tag.
Rutger sa bara "Det ser asbra ut ju, men det blir lite konstigt att vänja sig" ...
Megabra.

... jag uppdaterar senare.
Nu ska jag iväg nu.

Lisa åker till hem till holland idag btw. Det är ledsamt. Usch.
Jag sysselsätter mig med massa för att inte tänka på det. Uh.

Efter att ha suttit på Cohiba i nästintill två timmar kom jag hem till min villa, mötte min söta granne (som jag aldrig sett tidigare!), vi började prata och han bjöd mig hem på te. Så nu är jag precis hemkommen från en kopp te med Manuel en 24 årig arkitekt.
Jättetrevlig.

Imorgon har vi ju fest i villan så han sa att han skulle försöka få med sina vänner att komma. De skulle ut och äta middag i innerstan på kvällen så det kan ju krocka med tiderna, han tyckte dock att jag skulle dra in till stan och möta upp med dem där.
Få se ifall jag orkar ... hmm.
Vi utbytte iaf telefonnummer, ska äta frukost tillsammans imorgon tänkte vi.
Sött intro på vårat samtaö förut dock.

Manuel:  - "Hej, där är du ju?"
Jag: - "Haha, hej? jo... eller vadå?"
Manuel: - "Du bor här va?"
Jag:  -"Haha ja?"
Manuel: - "Jag har ju försökt få tag på dig flera gånger den senaste veckan"
Jag: -"Jaddå? oj förlåt det har jag missat. Har jag gjort någonting?"
Manuel: - "Jo eller nej, egentligen inte kanske, jag har sett dig flera gånger, jag har precis flyttat in här såg dig, och ville prata och lära känna dig"
Jag: - "Är du galen?"
Manuel: - "Förlåt men du verkar bara väldigt intressant"
Jag: - "Och det vet du efter att bara ha sett mig?"
Manuel: - "Givetvis inte, men det är ändå någonting med dig ... eh..."
Jag: - "Har du tid nu?"
Manuel: - "Tid, för vad?"
Jag: - "Nah jag vet inte. Umgås lite kanske?"

Sedan så... ja. bjöd han mig på te. Och observera att det var ENDAST te. Texten antyder om något annat men ACK NEJ. Vi drack te och Endast te. NO SEXO. ABSOLUTAMENTE NO SEXO. (ledsen att göra dig besviken birgitta...men det är sant.)
Samtalet var väl kanske lite annorlunda kanske men översättningen blev sådanhär.
Det kom fram att han var nyinflyttat hit, skulle bara bo här i tre månader innan han åkte vidare runt i Europa, för att sedan åka hem till Argentina.
Att han sett mig gående på min gata, undrat vem jag var, fått reda på att jag inte var spansk (men ändå europé), sett mig dansa med Juan igår, eller hört mig sjunga när jag umgåtts med de från skolan.
Haha. Tokigt.

Vi har dansat salsa (likaså som första kvällen vi träffades) i mitt vardagsrum,
vi har haft frågelekar på spanska.
Nu ska hn hjälpa mig att skriva en liten text för morgondagens tema.
När han dök upp för lite mindre än en timma sedan hade han med sig en present, eller ja snarare ett utklipp från en tidning, om "hur mycket det än smärtar måste man ibland säga hejdå", han sade att han blev arg av artikeln och ville att jag skulle läsa den.
Jag reagerade ungefär likadant som honom. Artikeln handlade om hur två personer träffades som unga blev kära men då tjejen i förhållandet flyttade till en annan stad för att gå på universitetet bröt de upp kontakten och fick säga hejdå. Helt idiotiskt. Inte nog med det, då handlade detta bara om en tjej och kille från Malaga där tjejen sedan åkte till Madrid för att studera.
Observera, Madrid är endast fem timmars avstånd ifrån Malaga.
Då Juan gav mig artikeln kommenterade han och sade "då kan man ju undra vad denna skribent anser om våran framtida relation".
Dumsnut.
Gulligt av honom var också att han hittat en bok hos sin kompis som var på svenska, jag blev stolt över att han kände igen det svenska språket. Frågan är däremot kanske hur bra boken var? Jag måste ju läsa den nu bara för att. Haha. Damn it.
Men först ska vi skriva text tillsammans, studera lite spanska och sedan sova.
Jag är jättetrött.


Skulle ju titta på Yes Man på spanska förut. Det blev inte så. Vi kollade på Hitta Nemo på spanska istället. BUSCANDO A NEMO, toppen, första gången jag såg den filmen var alltså på spanska. Intressant.
Söt film.
Fast inte lika söt som min karl.
Puss.

Japps.
Jag ska snart bege mig bortåt till min fina granne Lisa och titta på film. Jag måste även ta och plocka upp lite i mitt rum, slänga lite värmeljus samt tända lite nya.

Igår pratade jag med karln min och vi kom till insikt om en krånglig on-off tid.
Han är den som betyder mest härnere, han är den som åker till Madrid men saknar mig för mycket och återvänder efter en kort kort tid.
Han är den som ringer varje dag bara för att kolla hur det är med mig.
Han är den som spontant står utanför min dörr med en blomma, eller en present, något enstaka internt mellan oss, ibland bara en lapp med en beskrivning. Ofta till olika ställen där jag får en puss vid min ankomst.
Det är sött.
Han är söt.
Jag vill inte säga hejdå till honom.
Jag vill inte åka ifrån honom.

Och så kom jag nyss hem, har myst i solen med några kompisar och njutit av sällskapet, stranden, den nypressade apelsinjuicen, några även av ett glas vin. Pero yo no puedo. Qué mal.
Kollade på film igår med Juan, och eftersom jag inte visste vilken spansk vi skulle titta på så valde vi att se Forrest Gump på engelska. Hähä.
Sedan somnade vi, men jag har haft otroliga mardrömmar inatt blandat med magont så jag höll nog karln vaken bredvid mig ... hehe. dumma jennifer. Fast han får väl skylla sig själv ifall han sover över.

Imorse slängde jag i mig lite yoghurt innan jag begav mig till skolan, en aning stress. Jag lät karln min ligga kvar och sova då han inte började skolan försen vid 11.
Innan han åkte tog han sig dock en tur förbi skolan för att ge mig en puss samt ett invitationskort. Jag är bjuden på middag hos hans familj på lördag. Det tyckte jag var otroligt gulligt.

Nu måste jag dock ta mit ut (trots att jag knappt vill röra, eller kan ens röra på mig) för att handla lite mat, skaffa lite pengar på min telefon etc etc.
Ikväll ska Lisa, Kata, Rutger(?) och jag titta på film tillsammans hos Lisa. Vi ska se Yes Man, fast på spanska, efter det ska jag studera en del med Juan som kommer hit.
Ja, han är min närmsta spanska vän och då jag inte har mkt tid kvar innan jag åker till Sverige har vi bestämt att vi ska försöka umgås så mycket så möjligt, då vi båda vet hur mycket vi kommer att sakna varandra då jag är i Sverige...

Var promenad häromdagen. Jag minns inte exakt när. I helgen kanske? Lördag? Det låter rimligt.
Jag tog iaf en liten bild på det vackra medelhavet samt det fina vädret.
Annars nu så sitter jag och väntar på Juan som är och duschar. Jag kan inte låta bli att skratta, han kom ifrån jobbet och jag hade lagat middag. Jag sa att trots att han var äcklig så kunde han komma hit och äta först för att sedan duscha. Jag hade riktigt god tvål, shampoo och balsam sade jag.
Han tyckte det var för flickigt men jag gillar det. Snart kommer jag ha en karl som ligger bredvid mig när vi tittar på film som kommer att lukta som en tjej! Haha.
Han ska hjälpa mig studera lite.

Ojalá + Subjuntivo
Delar av det jag studerar idag. Ojalá är bara mitt favoritord för dagen. Det är bara för roligt att uttala. Det låter arabiskt men är spanskt. Det gör det hela roligare.

Tjena mors tjena hej
idag har Luis varit här och tittat på våran dusch. Han har fixat våran dusch på övervåningen.
Den vi har på undervåningen har endast varmt vatten för två minuter så att komma ut ifrån den är som att ha blivit ett isberg, mest på grund av att vår villa inte har någon bra isolering så inomhus är det drygt 15 grader, högst?
Mitt rum, med stängda dörran, täckt dörr så finns det en chans att mitt rum kanske är 20 grader. 22 om man har tur, eventuellt.

MEN, nu med den gamla duschen fungerande kanske jag kan ta en varm dusch i mer än två minuter, samt kanske till och med vara varm då jag kommer ut ifrån duschen?
Håhå, vilken glädje :)
Fast det kommer ju fortfarande att kännas som om jag är i en simhall då det luktar, ja nästintill stinker klorin när man tar sig en dusch på mer än två minuter här.
Hmm, jaja, det blir ändå ett kärt återseende som jag har med duschen. Haha.

Rubriker alltså, de fungerar inte riktigt fär mig har jag kommit på.
Däremot vet jag inte riktigt var jag ska börja.
Igår sade Juan att han skulle komma förbi mig och vi skulle titta på film tillsammans. Det dröjde, länge. Jag visste att han slutade på jobbet klockan tio, och han skulle komma hit vid elva.
Han ringer och berättar att hans lillasyster inte kan sova,så han åker och hämtar henne (krux med familjtjosan och givetvis ställer han upp), så jag bjuder in de båda att sova hos mig istället.
Så vi tre, lägger oss i min dubbelsäng och tittar på spanska barnfilm tillsammans tills att lilla åttaåriga Lucia somnar. Eller ja, spansk barnfilm vet jag väl inte.
Vi tittade på Stardust på spanska.

Imorse begav vi oss tre ut för att äta frukost tillsammans men då jag har haft ont i magen i drygt två dagar, med sådan illa smärta att jag knappt kunnat röra mig och då Juan var betydlig medveten om detta så gick han runt och bar på mig imorse, så Lucia och jag skrattade större delen av tiden, då hon givetvis ville bli buren också.
Så karln fick minsann envisas med att bära oss båda, vilket måste varit en hysterisk syn då några affärsmän skrattade åt oss då vi mötte dem i stan.
Efteråt skjutsade Juan sin syster till skolan och mig hem till mig och han begav sig sedan till skolan själv.
Nu kommer han hit om några timmar och vi ska tillsammans äta middag och faktiskt titta på en film som vi vill se.
Ännu en spansk givetvis, men vi får väl se vilken det blir ikväll.
Först måste jag dock studera en del.

Många saknar sommaren.
Jag saknar bara att solen går ner så tidigt. Förutom det är jag ganska nöjd.
Jag fryser dock hysteriskt mycket i denna villan men förutom det är det bara härligt här :)
Solen skiner även idag och trots att jag har ont i magen och inte kan gå ut, pga av att jag knappt sovigt inatt, knappt kan gå eller ens kan röra på mig så är jag glad. Jag kan ju se solen.
Det gör mig glad.
Därför kommer jag att få en fetingdepression när jag kommer till Sverige och allt mörker.

Längesedan jag kännt att mitt rum varit så fint (förutom den-där-delen med det trasiga golvet).
Jag har nu varit kreativ och gjort fint i mitt rum, arrangerat och hängt upp olika artiklar bilder och inspirerade sådanna.

Det finns mycket, mycket jag saknar med Sverige but guess what?
Jag tycker om att sakna Sverige. Den känslan är otrolig. Inte på ett sådantdär sätt som att sakna sina vänner eller sin familj, det är bara jobbigt.
Men att sakna sitt hemland är en härlig känsla. En del skulle väl absolut inte hålla med, de flesta skulle nog inte hålla med men jag gör det.
Det får mig att känna att jag vet vart jag egentligen hör hemma. Jag tror att jag kan förstå hur människor kämpat för sitt land genom tiderna.
Konstigt att känna en sådan kärlek för ett land, inte en person, inte en religion men för ett land, en helhet.
Landet är dock inte politik.
Det är helheten, folket, kulturen, livet, omgivningen. Allt.
Tänka sig.
Jag trodde inte aldrig att jag skulle få patriotiska tankar.

Ont i Magen = att jag ligger hemma hela dagen, tittar på heroes (på spanska), dragit ner persiennerna och ligger i mörkret.
Jag vill väl helst må bra men nu när jag ändå inte göra det är det ju bara att göra det bästa av situationen. Hehe.
Titta på serier på datorn, på spanska.
Nu gick precis undertexten på märker jag. På spanska också, jag som bara ville titta på serien, inte läsa serien. Men jaja, spanskt tal, spansk text. Får väl vara okej.
Puss.

But hey, magen mår egentligen bra,den gör bara lite ont. Det är dock vardagligt. No se preocupe. Porfa.

Det luktar god "Relax" rökelse i mitt rum.
Jag njuter. Jag känner mig lugn.
Jag har gjort massvis idag, och det känns värt och bra. Enda dåliga är väl att mina lakan inte är torra ännu, dvs jag kan inte sova än. Haha.
Men det gör inget, jag har inte hunnit städa färdigt mitt rum.
Kanske borde lägga upp bilder på allt skojsigt jag köpt nu på rean. Det har ju blivit en hel del... (hähä....) Men det är varav mina julklappspengar jag spenderat, och de är ju ändå till att använda så :)
Idag har jag träffat några utav Juans vänner, mycket trevligt måste jag säga.
Vi käkade lunch tillsammans, skrattade och de fick ju för sig att ta med mig hem till Torremolinos för natten, kolla på film och såntskojs men jag nekade ganska starkt. Min förkylning är inte helt borta, jag är inte riktigt glad i ett umgås i Torremolinos hela natten eller att ens följa med Juans vänner då han inte är med. Det vore bara väldigt konstigt och fel.

Annars har jag promenerat ganska länge, lyssnat på musik. Handlat mat.
Ätit lite. Kollat på delar av filmer, om-arrangerat mitt rum etc etc.

Så var det dags igen.
Ännu en rumskompis som flyttat ifrån mig, och dvs därför ännu en meditationsdag för min del.
Det är så jag hanterar att de flyttar.
Jag tvättar, jag städar, jag tar drygt en två timmars promenad, handlar mat, pyntar, duschar kallt och mjae gör annat nödvändigt som behövs.

Just nu tvättar jag mina lakan,
jag har gått en promenad på stranden,
köpt toffsar, handlat mat, rökelse,
jag har också duschat kallt och just nu håller jag på och storstädar mitt rum samt pyntar och arrangerar om det.
Så fort lakanen blivit färdigtvättade och jag hängt upp dem ska jag ta mig ut på min två timmars promenad.

Ja, saker och ting är väl som vanligt...

Jag åkte till stan,
hade lunch med Juan och hans vänner, därefter råkade vi glida in på rean. Mellandagsrea fast något längre...Typ utförsäljningsrea men ändå inte.
Jag kunde inte låta bli än att handla lite, hehe... och Juan likaså.
Vi konstaterade att Zara är en mansaffär då han hittade kläder där och inte jag.
Hans kompisar var hysteriskt trevliga, Jaime, Manuel och Rafa. De ska jag träffa imorgon då de ska visa mig "något typiskt spanskt" som de sa.

Lalala,
jag ska väl iväg strax dådå, träffa Juan. Dendär mannen jag dragits med enda sedan bibelns begynnelse. Han åker ju till Madrid ikväll och kommer inte tillbaka på en vecka typ, eller vad han nu sade senast.

Jobbade igår, jag fick prata svenska på jobbet. Det känns hysteriskt med tanke på att jag är i Spanien.
Tänk då vad märkligt det kommer att bli när jag får prata svenska hela tiden då(?). Ouh.
Scary.


Jaja, me voy.

Pratade med min mor och far igår.
Det var skönt, det var härligt.
Jag har börjat inse att det snart är dags att åka till Sverige igen och för en gångs skull är jag inte riktigt ledsen, även om jag vet att omställningen blir sjukt jobbig.
Flytta ifrån värmen (kommer ju dö när jag kommer till Sverige!), flytta in hos mina föräldrar igen, verkligen ta itu med en massa saker och ting jag mest undvikit här (typ mitt magsår).
Träffa alla människor och bli aktiv i alla dedär områderna som jag bara behöver vara involverad i och som jag tycker om.
Framförallt dock, inte stressa.
Den svåraste av de alla.
Gah.

Svensk sommar på HC.
Mexikanare. Dem saknar jag. (Många av HC människorna saknar jag)

Dagens skratt;
 Jag hamnade i en diskussion i en affär precis. Hysteriskt roligt. Jag blev arg när jag hörde att någon pratade betydligt fel om Sverige framför mina ögon. Gick fram och frågade killen som pratade strund om varför han gjorde detta, här är samtalet efter att jag frågat varför han sprider lögner om Sverige.
Ohwell. Here it goes:

Man: "¿Perdon pero has visitado suecia?"
 - Ursäkta har du besökt sverige?
Jag: "Sí"
 - Ja
Man: "Pero tú no sabes, suecia es mi pais"
 - Men du vet ingenting, sverige är mitt land
Jag: "¿Es posible? ¿Usted es el rey de suecia?"
 - Är det möjligt? Är du kungen av Sverige?
Man: "No, pero suecia es mi pais, y porque tú solamente has visitado tú no sabes"
 - Nej men Sverige är mitt land och eftersom du bara har besökt landet vet du inte
Jag: "¿Es la verdad? ¿Comó usted sabe eso?"
 - Är det sant? Och hur kommer sig detta?
Man: "Porque suecia es mi pais y yo sé todo de mi pais, y porqué tú no sabes nada, cállate!
 - För Sverige är mitt land och jag vet allt om mitt land och eftersom du inte vet någonting, håll käft!

Vid dethär laget har massa roliga spanjorer stannat och lyssnar på våran konversation.
Jag kan inte låga bli att skratta tyst för mig själv, några spanjorer bara kollar först mannen i fråga och sedan till mig. Några visar tummen upp för mig medans andra tittar på varandra och flinar.
Killen i fråga förstår ingenting så vi fortsätter prata lite med vår fina publik.

Jag: "Valé, pero es posible una pregunta?"
 - Okej, men är det möjligt att få ställa en fråga?
Man: "¿Si?"
 - Ja?
Jag: "¿Que ciudad es usted?"
 - Från vilken stad är du?
Man: "Stockholm"
Jag: "¿Has visitado otro ciudades en Suecia?"
 - Har du besökt andra städer i Sverige?
Man: "No"
 - Nej
Jag: ¿"Y usted sabes todo?"
 - Och du vet allt?
Man: "Claro, soy de suecia y por eso sé todo"
 - Ja klart, jag är svensk och därför vet jag allt.
Jag: "Pero tan extraño como usted dice que hacer con respecto a Suecia?"
 - Men det är konstigt att du säger så om Sverige då
Man: ¿Qué quieres decir?
 - Vad menar du?
Jag: "En primer lugar, para difundir mentiras sobre su país, y en segundo lugar, decir que el país es suyo. Por lo que yo sé, Suecia es un país libre"
 - För det första att sprida lögner om ditt land, för det andra säga att landet är ditt, jag trodde att Sverige var ett fritt land?
Man: "Pero tú solamente has visitado Suecia! Y tú crees saber todo? Qué es tú problema?
 - Men du har bara besökt Sverige! Och du tror att du vet allt? Vad är ditt problem?
En annan man som står bakom killen: "¿Cuál es su problema? ¿Cuál es tú problema? Ella es sueca y se enoja cuando difundir mentiras sobre su país."
 - Vad är hennes problem? Vad är ditt problem? Hon är ju tjej och blir arg när du sprider lögner om erat land
Man: "Ella no es Sueco, yo he preguntado ella, has visitado suecia y ella me dijo que sí."
 - Hon är inte svensk, jag har frågat henne ifall hon besökt sverige och hon sa till mig att hon gjort det
Mannen bakom killen: "Pero has preguntado ella sí es sueca?"
 - Men har du frågat ifall hon är svensk?

- Nu börjar folk på riktigt skratta. Jag kan inte låta bli själv utan börjar flina, då blir killen i fråga arg.

Man: "Pero ella no habla sueco!"
 - Men hon pratar inte svenska!
En annan kille bredvid mig: "Has preguntado?"
 - Har du frågat?
Man: "Eh ... pratar du svenska?"
Jag: "Ja"
Man: "Varför sa du inte det då?"
Jag: "Du frågade inte?"
Man: "Jävla pucko"
Jag: "Ursäkta?
Man: "Jävla pucko"
Jag: "Ursäkta mig men jag är inte den som sprider lögner om Sverige, påstår mig veta ALLT om vad du kallar DITT land, när jag endast frågar dig varför du sprider lögner om Sverige börjar du gå till attack emot mig, till och med ber mig att hålla käften. Ledsen att behöva informera dig men Stockholm är inte hela Sverige, det finns betydligt fler städer än huvudstaden.
Jag skulle föreslå dig att läsa på lite om Sverige innan du börjar säga felaktiga saker om ditt eget land."
Man: "Käft"
Jag: "Varför? Ni fick ju förolämpa mig helt fritt? Att du dessutom använder ord som "Håll käft" och "jävla pucko" gör att jag skäms för att jag är från samma land som du. Att människor som ni inte ens kan respektera dina medmänniskor, till och med de från samma land som ni får mig skämmas för att ni och jag är ifrån samma land. Ursäkta mig, jag ska inte uppta er tid mer, tror det är ett ganska så ömsesidigt beslut?"

Några spanjorer bredvid mig tittar på varandra, tittar på mig. Frågar mig vad det var frågan om.
Svarade att han hade förolämpat Sverige och förolämpat mig, då blev jag bjuden hem på middag hos en spansk familj.
En del händelser är hysteriska.


OBSERVERA: Kan du spanska märker du att jag faktiskt var duktigt snäll och kallade killen USTED då han hela tiden kallade mig DU. Bara där kan man ju se respekten för varandra.
USTED = Ni


( Och ja, jag är inte världsbäst i att komma ihåg exakta ord och exakt grammatik från samtalet. Men övervägande var samtalet såhär. )

Och så har jag suttit i möte med min skola.
Rektorn, lärare etc.
Kul.
De säger att jag inte kommer att ha tid nog att lära mig allt inom B1/B2 nivån innan min tid här är ute och påsåsett inte kommer klara av att skriva slutprovet i detta. Detta sög då de erkände att de var deras fel och de har gjort fel.
Också suger det då att jag blivit placerad i en klass där man reparterar allt det jag redan kan bara för att jag då måste ta testet i den nivån.
Skrev tentan idag, fick reda på resultatet strax därefter där de sa att jag skrivit felfritt och visat att jag verkligen kan denna nivån och är redo för nästa nivå, dock att jag måste repetera denna nivån jag är på för att jag inte kan göra slutprovet i den andra.
Låt mig tillägga att detta suger.
Nu ska jag alltså i fyra veckor, dega, inte lära mig ett piss utan sitta i en klass där jag kan allting och bara ha tråkigt då jag har större ordföråd, större lärdom och mer vetande än alla andra i min klass.
Bara idag blev bara början på plågan.
Jaja, vad kan man väl göra?
Suger ju bara.
Jag är grinig. Jag orkar inte.
Sedan säger läraren min "dethär är väl jättebra, nu får du ju den lugn å ro;n som du behöver". Nog för att jag inte ska stressa men dethär?
Aja, jag orkar inte bry mig riktigt. Det är bara dålig stil för dåligt planerande ifrån deras håll.
Jag är besviken.

Trots att det är med en dålig kamera kan jag inte låta bli att undra hur bilden kanske sett ut om jag tagit den med en annan kamera.
Sofiali är så söt :)

En del saker att hitta på spanska marknaden i Barcelona var skrämmande och äckligt.

Jag förstår verkligen inte hur man kan, eller ens vill köpa detta kött när man ser det såhär? Fast det kanske är bättre, då
man verkligen vet vad man äter.

Eller kanske lite lammhuvuden?

Kanske är det bara en lammchock? Vad vet väl jag.
Jag blev äcklad i varje fall.

14:40

Jag är fortfarande sjuk.
Jag är fortfarande översvämmad med studier (tenta imorgon!)
Igår var det "fiesta" här, dagen då de tre vise männen kom hit.
Det var jättegullig parad, tusentals människor, familjer med barn, ungdomar, gamlingar, ja todo.
Hela staden var full med människor verkligen. Det var härlig stämning.
Jag och Katarina blev dränkta i godis som de kastade ut ifrån paraden. Jag blev attackerad i ögat, i huvudet, i nacken, på brösten ... ja, överallt typ.
Hysteriskt roligt.
Sedan gav jag allt godis jag plockat till några barn idag. De blev överlyckliga och älskade mig. Det var riktigt sött.
Solen skiner och jag vill knappt veta hur varmt det är utomhus just nu. Jag måste ju verkligen studera. Jag vägrar att faila imorgon, även om jag är rädd för att detta kommer att ske.
Annars får jag väl gå till rektorn, huvudchefen och prata med henne om dethela. Allt är en komplicerad historia.

Rumskompisarna hade fest igår trots att jag bad Britt att inte ha det. Jag kunde inte sova på länge.
Dessutom inne i huset fanns den karln som slagit mig, det gjorde att jag gömde mig på mitt rum hela kvällen/natten.
Till slut fick jag sömn och det spelar ingen roll nu efteråt, men gah. Irriterande i varje fall.

Jaja, internetet har krashat också och därför kommer uppdateringen sent. Sorry för det.
Det dog när jag talade med Jenny igår, så sorry Jenny för det. Hoppas att du inte blev arger.


Anyways, i need to go. Plugga enormous.
Härligt kul :/ NEEEEEEY, men okejdå.
Måste är måste så det fixar sig.
Que stress bara.
Pussen.


En av alla gator som var helt full med folk.

En tuff liten parad gick förbi.

Vi var et sött litet gäng med människor
.
Gick sedan till "El pimpi" för att äta lite tapas

Jag och Katarina ville efter tapasen titta lite närmare på alla galna människor som kastar sig efter godiset de slänger ut från paraden.
Här är några gullebarn.

Efter att ha blivit dränkt av godis, och efter att ha gett bort mer än hälften till söta spanska barn lyckades jag dock få med allt detta hem. Höhö.

Idag kom Britt hem med något hon hittade i brevlådan.
Julkort ifrån mamma och pappa samt ifrån farmor.
Det måste vi tacka för.

Jag är fortfarande sjuk, det är mindre trevligt att snora ner allt, hosta och inte kunan sova, dessutom måste jag till stan, eller måste å måste men det är ju stor högtid idag som man inte vill missa.
Fetingjackan på, halsduk etc etc... Höres laterz. puss.

Pick it or leave it.
Jag väljer nog lite av vardera, ibland.
Bara ta bort,
Arg,
Ledsen,
Snuvig,
och trött
så är jag nöjd.

Jag kan inte sova.
Jag vågar inte gå in på mitt rum och hosta, snuva och hålla på då jag har fått en rumskamrat så jag har lagt mig på soffan för att försöka sova, och för att låta honom så sova.
Han mådde dåligt idag så jag spar honom gärna ytterligare jobbigheter.

Bokade en kurs idag.
2009-02-02 börjar jag en kurs i spanska i Göteborg.
Tyvärr på nivå B1. Jag hade önskat B1+ eller B2. Det funkade inte riktigt.
Ska se om det går att lösa.
Ohwell.
Det känns i varje fall skönt att jag en dag i veckan kommer att kunna ägna mig åt spanska då jag återvänt till Sverige.
Jag måste kontakta Air France också.
40€ för 5kg extra på min flygresa? Jag vill fundera lite extra på det, behöver jag ta med mig mer hem, eller kan jag slänga hälften?
Hur mycket vill jag ha med mig när jag åker in till Paris?
Får jag ens lämna Paris flygplats för att sedan komma tillbaka? Damn it, jag måste fixa mkt.

Nyår i Spanien -
Traditionen.

Man ska äta en rejäl middag väldigt sent (för svenskar alltså), kanske vid 22 tiden eller senare.
Givetvis är det någon form av kött eller skaldjur de vill bjuda på också... (för min del blev det kött).

Man umgås och sedan vid tolvslaget går man ut på torget, stora samlingsplatser eller om annars så befinner man sig i varje fall nära en klocka med sina tolv vindruvor.
MAN SKA; äta en druva varje klockslag från tolvslaget då detta ska ge ur under det nya året. Varje vindruva symboliserar månaderna på året.
Oftast har man något rött på sig då detta tydligen också ska vara lyckobringande, annars måste man givetvis vara finklädd, oavsett väder och så ska man ju festa festa festa hela natten.
Att ge upp innan sjutiden är nästintill katastrofalt, och att störa grannarna finns knappt.


Men eftersom Sofiali och jag är svenskar ville vi innefatta svensk tradition och pussa/kyssa någon på tolvslaget och pussade då varandra. (Kiss på engelska ni vet, puss puss) Därefter hade vi roligt med att lära Stephie säga skål för helvete/ skål för fan, och mitt när alla tre skriker "SKÅL FÖR HELVETE" hör vi samma fras från två killar bakom oss.
De första svenskarna jag stött på i Barca och givetvis fick vi ju önska dem ett svenskt gott nytt år och gav båda killarna varsin puss.
Därefter startades tävlingen mellan oss tre flickor, vem skulle få flest nyårspussar innan natten var slut.
Ingen är väl riktigt förvånad över att jag vann, jag fick alltså flest pussar på munnen än de andra.
Olika nationaliteter blev det också, ännu roligare.

Barcelona var (utan minsta förvåning) absolut knökat med folk, överallt. Härligt nattliv, trevligt folk och mjae, helt enkelt lyckat.
Vi var på plaza catalunya vid tolvslaget för att sedan dra oss till stranden efteråt. Satt på en trappa och chillade a bit, med övrigt folk och hade skojs.
Dock failade vi lite och begav oss hemåt efter några timmar, jag fann däremot folk på hostelet och umgicks med dessa. Övriga nyårspussar utdelades. Noise.
Satt och tjötare i drygt två-tre timmar med amerikanare, kanadensare, danskar, fransöser och brasiljanare.
Fantastiskt bra nyårsfirande.
Nog det bästa jag varit med om.
Inte minst att se amerikanarnas syn när jag och dansken pratade danska och svenska med varandra, när brasiljanaren började prata med oss (på engelska) och jag utan att tänka mig för svarar på spanska, eller när strax därefter två tyska tjejer vill kliva förbi oss och frågar en fråga på tyska och jag även då svarar på tyska.
Mitt i alltihopa springer en skåning förbi och skriker att "jag har skön stil" och övriga kommentarer. Jag kunde inte mer än att fnissa.
Som sagt, det var nog det bästa nyårsfirande jag varit med om.

Okej nu är jag verkligen trött på dethär.
Jag har fått världens förkylning och hosta. Usch, jag blir deppig oh ledsen. Nu kan jag knappt andas, sjukt irriterande.
Dessutom måste jag plugga, samt uppdatera om Barcelona... hur ska jag hinna med allt?
Rutger har dock kommit hit så nu delar vi rum i en vecka.
Härligt att se honom igen. Mindre roligt att se mitt ansikte idag, jag ser helt sjuk/död ut.
MEN! MAGEN MÅR BRA ?! Haha.

Verkligen.
Jag saknar-saknar-saknar. Jag får inte gå ut och springa, jag kan inte gymma ... ingenting.
Tog mig en promenad idag men blev uttråkad eftersom promenader är allt jag får och kan göra för tillfället.
Kanske borde köra lite meditation imorgon?
Jag vill finna mig ett inre lugn i all stress. Sofiali gav mig motivation till att försöka med någon yogaliknande meditation, så vi får väl försöka.
Jag hittade alla mina gamla värmeljus jag köpt för evigheters tider sedan som jag nu tänt i mitt rum, det är mysigt.
Dessutom är det ju bara likabra att jag eldar upp dem, för trots allt åker jag till Sverige snart, och usch vad mkt jag kommer att behöva slänga. Det tar emot. Jag vill verkligen inte slänga någonting av allt det jag köpt, jag har inte köpt speciellt mkt kläder, däremot böcker, spanska sådanna.
Funnit en del svenska som verkar riktigt bra också.
Åh, det är irriterande.

Tog morgonflyget till Malaga från Barcelona imorse.
Såhär såg det ut hela resan.
Det kändes lite ensamt.
Fast ja, hade vi krashat hade jag ju klart överlevt. Jag hade ALLA nödutgångar nära tillgängliga.
Var väl ändå tur att jag åkte så tidigt för senare idag har alla flyg blivit inställda pga el tiempo.

Jag uppdaterar senare, nu måste jag städa.
Här är dock nyårsbilden ifrån Barcelona



Sofiali, Stephanie och jag

Så landat, hemma igen.
Barcelona är ett minne blott, dock ett fantastiskt sådant. Nu är jag trött, måste handla lite mat och grejer då inget finns här hemma, typ sådär ...
I'll write when I get back...